Krav på diskrimineringsersättning till elever

Genom det nationella projektet Rätt på Riktigt kräver Malmö mot Diskriminering nu upprättelse för fyra drabbade elever. Kravet på diskrimineringsersättning ställs på skolhuvudmannen Stockholms stad samt två fristående skolhuvudmän.

För samtliga krav ligger beslut från Skolväsendets överklagandenämnd till grund. Överklagandenämnden har på en rad punkter konstaterat att skolorna inte har följt skollagens krav avseende anpassningar och särskilt stöd. Skolornas lagöverträdelser har inneburit att eleverna under lång tid inte har fått ta del av det stöd som de haft rätt till.

Malmö mot Diskriminering har samlat in alla överklaganden av åtgärdsprogram som gjorts till Skolväsendets överklagandenämnd mellan åren 2019 och 2022. I närmre 90% av fallen har nämnden bedömt att åtgärdsprogrammen måste upphävas då de inte lever upp till lagens krav.  I många fall är det också tydligt att skolorna fortsätter bryta mot skollagen trots att Överklagandenämnden lämnat kritik.

”De här fyra ärendena är bara toppen av ett isberg. Barn med funktionsnedsättning har det tufft i den svenska skolan idag och diskrimineringen är utbredd såväl inom kommunala skolor som i skolor med fristående huvudmän.” säger Johanna Ingemarsson, jurist på Malmö mot Diskriminering som företräder eleverna.

”Det känns som att Skolväsendets överklagandenämnd bara blir som en kon som skolan måste runda innan de kan fortsätta bryta mot lagen tills vi inte orkar mer och byter skola” säger en förälder till en av eleverna som Malmö mot Diskriminering nu begär ersättning för.

Projektet Rätt på Riktigt drivs i syfte att stärka barn, ungdomar med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare i kampen för att få en tillgänglig skola. Att en skola inte följer de krav som finns i skollagen avseende anpassningar och särskilt stöd är en form av diskriminering. En överträdelse av diskrimineringslagen sanktioneras med diskrimineringsersättning. Malmö mot Diskriminering ser dock att kostnaden för barnen och samhället är så mycket större än de krav som kan ställas utifrån diskrimineringslagen.

”Det är framför allt barnen som får betala ett högt pris när rätt stöd inte ges eller helt uteblir vilket vi ofta ser. De här barnen går miste om utbildning, de förlorar sina sociala kontakter och hamnar utanför samhället. Även för samhället uppstår det kostnader i form av missad kompetens och vårdnadshavare som bränns ut och sjukskrivs. Vi vill belysa det skeva i detta system.” säger Karin Henrikz, jurist på Malmö mot Diskriminering som företräder eleverna.

FAKTA

Sedan november 2020 är det fastställt i praxis att när en skola inte lever upp till skollagens krav att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd så utgör det bristande tillgänglighet. Bristande tillgänglighet är en form av diskriminering och den som utsätts för diskriminering har rätt till diskrimineringsersättning.

Vad är ett åtgärdsprogram? Ett åtgärdsprogram är en beskrivning av vilket särskilt stöd som skolan kommer att ge eleven, till exempel undervisning av speciallärare under längre tid eller särskild och enskild undervisningsgrupp. Åtgärdsprogrammen ska utgå ifrån elevens behov, vara konkreta, utvärderingsbara, tydliggöra vem som ansvarar för vilka åtgärder och omfattningen av stödet.

Skolväsendets överklagandenämnd. En oberoende domstolsliknande myndighet dit elever och vårdnadshavare kan överklaga beslut enligt skollagen, till exempel beslut om åtgärdsprogram. Överklagandenämnden har inte mandat att begära någon ekonomisk påföljd eller uppföljning om det visar sig att en skola brutit mot lagen.

Rätt på Riktigt. I projektet Rätt på Riktigt, som får stöd från Arvsfonden, har Malmö mot Diskriminering krokat arm med funktionsrättsförbund, föräldranätverk, elevråd och antidiskrimineringsbyråer i hela landet för att elever som utsatts för bristande tillgänglighet i skolan ska få upprättelse.