Diskrimineringsersättning till elever som nekas stöd i skolan

 

 

Högsta domstolen bekräftar nu hovrättens bedömning att det rör sig om diskriminering när skolor inte följer skollagens bestämmelser om stöd i skolan. De elever som drabbas har rätt till diskrimineringsersättning.

 

Våra skolor begår dagligen allvarliga lagbrott när de inte ger elever med funktionsnedsättning de anpassningar och stöd som de har rätt till. Det innebär att tusentals barn just nu kämpar utan tillräcklig hjälp i skolan och ser sin framtid förstöras. Detta leder till ett enormt kompetenstapp för samhället. Den här domen är viktig för att den bekräftar att Sveriges kommuner och andra huvudmän står inför ett skarpt läge, de kan inte fortsätta ignorera de här barnens rättigheter", säger jurist Disa Nordling på Malmö mot Diskriminering.  

 

Att skolor inte ger elever med funktionsnedsättning det stöd som de har rätt till är oerhört vanligt. Skolinspektionen riktar exempelvis kritik i ca 500 stödärenden per år.

 

Men vi vet att problemet är mycket vanligare än så med tanke på hur många föräldrar vi stöter på som inte vågar eller orkar anmäla skolor för deras brister. Mörkertalet är stort. Dessutom är det få av alla försummelser som skett sedan lagen kom 2015 som har preskriberats eftersom det först sker när eleverna blir 20 år", säger Disa Norling vidare.

 

Att Högsta domstolen nu har bekräftat att alla barn som drabbas har rätt till diskrimineringsersättning ger en utökad möjlighet till elever att få upprättelse för de allvarliga lagbrott de har utsatts för. Men det är framför allt en tydlig signal att skolornas huvudmän inte kan fortsätta att bryta mot lagen.

 

 

 

 

 

Fakta om målet

För två år sedan stämde Malmö mot Diskriminering en skola i det första diskrimineringsmålet gällande pedagogisk tillgänglighet. Både tingsrätten och hovrätten fällde skolan för diskriminering eftersom den inte skyndsamt utrett elevens behov av särskilt stöd och inte heller skyndsamt efter att utredningen var klar satt in åtgärder. Eleven fick därmed rätt till diskrimineringsersättning. I och med att Högsta domstolen inte meddelat prövningstillstånd i målet står hovrättens dom fast och det är därmed fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav att ge elever extra anpassningar och särskilt stöd också utsätter dessa elever för bristande tillgänglighet, en överträdelse som ger rätt till diskrimineringsersättning.

 

Fakta om stöd i skolan

Enligt skollagen måste en skola göra extra anpassningar och sätta in särskilt stöd för att elever som befaras att inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver för att nå så långt som möjligt i skolan. När en elev har ett stödbehov på grund av en funktionsnedsättning bryter en skola inte bara mot skollagen om den inte ger eleven det stöd som den behöver utan också mot diskrimineringslagen.

 

 

 

---