Kriget i Gaza sätter djupa spår även i Sverige där många berörs såväl direkt som indirekt av det som pågår. En fråga som lyfts allt oftare gäller rätten att bära eller visa upp flaggor och andra symboler inom skolan, för att man alltid gjort det eller för att visa sin ståndpunkt. Vi har ställt några frågor till vår jurist Karin Henrikz om hur lagstiftningen ser ut och vad du kan göra om du tror att du har blivit utsatt för diskriminering.
Kan en skola förbjuda eleverna att ha med flaggor, till exempel i samband med skolavslutningar?
Ja, men skolan måste kunna visa på att det finns en konkret risk för ordningen eller säkerheten.
Rätten att bära flaggor omfattas av yttrandefriheten. Yttrandefriheten kan enligt vår grundlag bara begränsas av ordnings- och säkerhetsskäl.
I detta fall, till exempel:
Ett flaggförbud skulle med andra ord kunna vara ok på en scen eller då eleverna springer ner för en trappa - men inte överallt eller hela skoldagen. Att flaggor skymmer sikten eller förmedlar en ståndpunkt är inte skäl att förbjuda flaggor.
Om en skola skulle välja att förbjuda vissa specifika flaggor, men tillåta andra, är det att se som diskriminering?
Ja det kan det vara. För att det ska vara diskriminering behöver det vara flaggor som kan kopplas till diskrimineringsgrund, till exempel etnisk tillhörighet.
Om det finns en regel mot flaggor och någon bryter mot den, får personalen då ta flaggan?
Nej, personalen får inte ta flaggan från eleven. De kan dock tala med eleven och agera inom ramen för vad som tillåts i skollagen. Men det krävs en konkret ordnings- eller säkerhetsrisk för att skolan alls ska få agera i dessa fall.
Får en arbetsgivare neka anställda inom skolan att bära vissa plagg, till exempel en palestinasjal?
Om en arbetsgivare nekar en anställd att bära en palestinasjal kan detta vara diskriminering på grund av etnicitet enligt diskrimineringslagens bestämmelser. Samma gäller om en elev inte får bära en sådan. Även inlånad och inhyrd personal omfattas av skyddet mot diskriminering. Påtryckningar att ta av klädesplagget kan bedömas som trakasserier på grund av etnicitet. Att föra samtal om hur ett plagg uppfattas kan vara tillåtet om det sker med respekt för de inblandade och det finns säkerhets- eller ordningsskäl som handlar om andra elevers studiero och trygghet.
Om till exempel en tröja skulle ha slagord som kränker en folkgrupp eller en annan grupp i samhället då har skolan en skyldighet att ta tag i det. Skolan måste då utreda det som hänt och prata med de inblandade eleverna.
Gällande klädsel finns det också ett undantag för privata arbetsgivare om de har en neutralitetspolicy som säger att anställda inte får bära religiösa eller politiska symboler. I dessa fall kan arbetsgivaren neka de anställda att bära religiös klädsel eller politiska symboler.
Detta kan du göra om du blivit utsatt för diskriminering
i skolan:
Först och främst ska du lyfta diskrimineringen med någon som arbetar på skolan.
När skolan fått veta att en elev upplevt sig diskriminerad är den skyldig att utreda elevens anmälan. Om det framkommer att det varit diskriminering måste skolan se till att diskrimineringen slutar.
Om skolan inte utreder kan du ha rätt till diskrimineringsersättning som är en sorts skadestånd. Samma gäller om du som elev blir kränkt av personal på skolan. Då kan du ha rätt till skadestånd även om skolan utreder det som hänt.
Om skolan inte lyssnar på dig kan du vända dig till skolans huvudman. För kommunala skolan är det kommunen. För fristående skolor är det skolans högsta ledning – till exempel en styrelse – som är huvudman. Prata gärna med oss på Malmö mot Diskriminering eller en annan antidiskrimineringsbyrå om du är osäker på hur du ska göra.
Om generella beslut tas på skolan som du som elev eller skolpersonal tycker är felaktiga, till exempel ett flaggförbud, kan du göra en anmälan till Justitieombudsmannen JO, som kan pröva om det fanns giltiga skäl för ett förbud i det enskilda fallet.
på ditt arbete:
Om du drabbats av diskriminering som anställd är första steget att lyfta det med din chef. Om chefen inte utreder är nästa steg - om du är medlem i facket - att ta upp det som hänt med dina fackliga företrädare.
Om inte detta hjälper kan du skicka in en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen. Malmö mot Diskriminering och andra antidiskrimineringsbyråer kan ge dig råd och stöd i detta.
Vi har lång erfarenhet av att möta människor som diskrimineras och att stå upp för varje människas värdighet. Vi ger råd och stöd till enskilda utan kostnad. Vi erbjuder organisationsutveckling för inkluderande arbetsplatser, vi utbildar i diskrimineringslagen och vi agerar mot diskriminering. Vi är en av få aktörer som driver domstolsprocesser i diskrimineringsmål.