Rätten till liv och hälsa utgör grundläggande mänskliga rättigheter. Ändå möter vi i vårt arbete människor som fått sämre vård på grund av sin etnicitet, ålder, könsidentitet, funktionalitet, religion och sexuella läggning. Flera rapporter och forskning stödjer också det vi ser; vården är ojämlik. Diskriminering drabbar alltid hårt, men inom hälso- och sjukvården kan den få förödande konsekvenser.
Tvåbarnspappan Ahmed blev allt sämre efter att ha krockat med en medspelare under en fotbollsmatch. Ahmed som var läkare förstod att något var fel och ringde SOS alarm som ger honom högsta prioritet. Men när ambulanspersonalen kommer prioriteras han ner. I journalen skriver ambulanssköterskan under kontaktorsak: ”mkt oklart…ligger på golvet, spelar medvetslös…vaknar vid smärtstimuli…kvider, vill inte säga så mkt kulturell svimning…??”. Personalen använder inte bår utan bär ut Ahmed till ambulansen. Frun ser hur hans fötter släpar i marken. Nedprioriteringen gör att Ahmed får vänta utan undersökning på akuten. Han slutar andas, han intuberas och opereras otaliga gånger. Det visar sig att Ahmed drabbats av hjärnblödning. Sommaren 2019 avlider han.
Göran är en aktiv man. När han drabbas av svår Covid nekas han intensivvård trots att platser finns. Orsaken? Göran är 81. Men han har tur, hans familj ligger på och lyckas få gehör hos sjukvården när han själv inte kan, och han får vård. Han överlever och ger sig ut på sin 33:e Vätternrunda.
Andra har inte samma tur. Under coronapandemin tog äldreboenden i flera fall beslut om att ge palliativ vård till äldre trots att de inte hade fått träffa läkare. Istället för att jobba för tillfrisknande gavs alltså vård i livets slutskede. I vissa fall uppmanades äldreboenden att ge morfin och inte syrgas till de äldre patienterna, vilket är en dödsdom för en patient med andningssvårigheter.
Exemplen ovan är bara några av många i Sverige idag. Trots detta drivs få fall om diskriminering inom hälso- och sjukvård till domstol. Detta hänger samman med att ärendena ofta är svårbevisade och att ord står mot ord. I det enskilda fallet är det ofta svårt att visa på kopplingen mellan behandlingen som en patient fått och en diskrimineringsgrund.
Malmö mot Diskriminering jobbar idag med frågorna på två fronter, dels genom upprättelse för individer och dels genom förebyggande arbete tillsammans med Region Skåne. För att komma åt de strukturella problemen inom vården är förebyggande arbete nyckeln. Vården måste våga lyfta frågorna. Det är fortfarande en lång väg kvar men idag tystas inte samtalet direkt utan får alltmer plats inom hälso- och sjukvården. Det är ett litet men viktigt steg framåt. Fördomar kan vi aldrig bli helt fria från men genom kunskap, samtal, tydliga rutiner och uppföljningar kan riskerna minimeras.
Karin Henrikz
*Ahmed och Göran heter egentligen något annat.
Har du frågor om diskriminering inom hälso- och sjukvård? Tveka inte att ta kontakt med Malmö mot Diskriminering.
Vi har lång erfarenhet av att möta människor som diskrimineras och att stå upp för varje människas värdighet. Vi ger råd och stöd till enskilda, kostnadsfritt. Vi är en av få aktörer som driver domstolsprocesser i diskrimineringsmål. Vi stödjer organisationer i att stå upp för allas lika värdighet och vi agerar mot diskriminering i samverkan med civilsamhället, privat och offentlig sektor.