Hovrättens dom: Barn utan diagnos omfattas av diskrimineringsskyddet

Under ett helt läsår fick en elev med autism inte ta del av något särskilt stöd. Detta trots att skolan konstaterat att behoven fanns där. Hovrätten konstaterar, till skillnad från tingsrätten, att en fastställd diagnos inte krävs för att diskrimineringslagens skydd ska gälla. Ändå når hovrätten slutsatsen att den aktuella eleven inte har rätt till diskrimineringsersättning.

Hovrätten konstaterar idag att den aktuella skolan i södra Sverige har missgynnat eleven även under den tid som diagnosen inte var fastställd. Vi är glada över att hovrätten därmed ändrar tingsrättens dom på flera punkter och konstaterar att:

• • Diagnos krävs inte för att diskrimineringslagens skydd ska gälla.
  • Eleven har missgynnats när skolan inte utrett och analyserat elevens behov och satt in särskilt stöd tillräckligt snabbt.

"Domen innebär ett klargörande: barn med funktionsnedsättning behöver inte en diagnos för att omfattas av diskrimineringslagens skydd.” säger Johanna Ingemarsson ombud i målet och tillförordnad verksamhetschef på Malmö mot Diskriminering.

Disa Nordling, jurist på Malmö mot Diskriminering som även är ombud i målet, tillägger:

"Det är positivt att hovrätten tydliggör att när skolor inte utreder och analyserar elevens behov och sätter in stöd tillräckligt snabbt så är det att se som ett missgynnande.”

Fel slutsats

Trots att hovrätten konstaterar att eleven har missgynnats når domstolen slutsatsen att skolan inte har diskriminerat eleven. På denna punkt fastställer hovrätten tingsrättens dom utan några ändringar.

"Vi kommer förstås att överklaga domen. Hovrätten har tagit hänsyn till omständigheter i det här specifika fallet som vi menar har lett fram till en felaktig slutsats. Utifrån lagstiftning och rådande praxis är det konstaterade missgynnandet fullt tillräckligt för att diskrimineringsersättning ska utgå.”  säger Johanna Ingemarsson.

Många barn berörs

Forskare och funktionsrättsförbund är överens om att tidiga insatser till barn med särskilda behov är helt avgörande för en fungerande skolgång. Malmö mot Diskriminering har genom åren haft kontakt med hundratals förtvivlade barn och vårdnadshavare som blivit svikna av skolan. En genomgående erfarenhet är att föräldrar har påtalat barnets behov tidigt, men att utredning och insatser dröjt alldeles för länge.

Fakta Bristande tillgänglighet i skolan

Alla barn ska ges möjlighet att nå så långt som möjligt i skolan utifrån sina egna förutsättningar. Enligt skollagen måste därför skolan göra extra anpassningar och sätta in särskilt stöd för att elever som befaras att inte nå kunskapskraven ska få den hjälp de behöver. Skolan är också skyldig att ge särskilt stöd till elever som klarar kunskapsmålen men som uppvisar andra svårigheter i skolan. Skyldigheten att ge stöd gäller oavsett om ett barn har en funktionsnedsättning eller inte.

När ett barn som har en funktionsnedsättning inte ges det stöd som den har rätt till utgör det diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Det innebär att skolan inte bara bryter mot skollagen utan även mot diskrimineringslagen.

Diskrimineringslagens definition av funktionsnedsättning är ”varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå”. Exempel på funktionsnedsättningar är cerebral pares, hörselnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning, ADHD, autism och dyslexi. Det finns inget krav på diagnos i lagen.

Tidigare praxis

Sedan november 2020 är det fastställt i praxis att skolor som inte lever upp till skollagens krav på att ge elever med funktionsnedsättningar särskilt stöd inom rimlig tid utsätter dessa elever för diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Läs mer om vår tidigare hovrättsdom från år 2020.

Pågående projekt - Rätt på riktigt

I projektet Rätt på Riktigt samverkar Malmö mot Diskriminering med 25 olika organisationer med det gemensamma syftet att se till att fler elever med särskilda behov ska få sina rättigheter tillgodosedda i skolan. Bland samverkansorganisationerna finns Riksförbundet Attention, Funktionsrätt Sverige, Riksförbundet FUB, Dyslexiförbundet, RBU, Föreningen Wadajir, Spelis, Sveriges elevråd, flera av landets antidiskrimineringsbyråer samt föräldranätverken Elevens rätt och Rätten till utbildning.  Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden men alla kostnader som rör domstolsprocesser (till exempel arbetstid) står Malmö mot Diskriminering för.