Alexandra fick rita sig igenom lektionstiden

Alexandra såg inte framemot lektionerna. Hon längtade mest till rasterna och fritids.  Själva lektionerna kändes meningslösa då hon ändå inte kunde tillgodogöra sig en stor del av undervisningen.  Sedan åk 1 hade hon tydligt visat att läroböckerna inte mötte hennes behov genom att helt enkelt inte öppna dem. Lärarens "lösning" var att låta henne rita under lektionerna. Det gjordes inga systematiska försök av läraren att hitta sätt att bemöta Alexandra och försöka anpassa. Hon lämnades till sig själv. Och det var majoriteten av lektionerna under flera år. Medan klasskamraterna jobbade i sina läroböcker satt Alexandra och fick rita sig igenom lektionstiden.

Eftersom Alexandra inte fick hjälpen hon behövde för att kunna göra skolarbetet så gjorde hon knappt något alls. Hon har kommit efter i skolan på ett sätt som hon inte hade gjort om hon hade fått anpassad undervisning. Psykologiskt har det varit jobbigt. Det har skapat en dålig självbild och ett dåligt självförtroende hos henne gällande lärande. Hon försattes i en roll där hon som elev inte ansågs klara lektionerna. Hon började se på sig själv som en som inte kunde och inte klarade saker i skolan. Att hon gjorde fel och var dum.  Hon lärde sig ingen studieteknik. Hon fick stora kunskapsluckor som är svåra att komma i kapp med. Eftersom hennes skolgång eftersatts totalt når hon nu inte kunskapsmålen i kärnämnena.

Skolledning som saknade nödvändig kompetens

När skolor inte har kompetensen och föräldrar behöver förklara hur man gör kartläggningar och åtgärdsprogram så är det något som inte stämmer. Det känns otryggt att lämna över sitt barn till det. Vi hade otaliga möten och mailkonversationer med skolan. När vi kom med tydliga konkreta frågor och påpekade vad skolan måste göra så agerade skolan med att peka ut och leta fel på Alexandra.  Skolledningen var upptagen av att peka ut vilka alternativa diagnoser Alexandra skulle ha och samtidigt ifrågasätta specialistvårdens bedömningar. Skolan hade helt enkelt inte kompetensen som de borde ha och det fanns ingen vilja att engagera sig i att arbeta på den bristen. Det gör att man blir uppgiven som förälder och samtidigt känner att man sviker sitt barn som förtjänar bättre.

Vi blev tvungna att läsa på om alla rättigheter vår dotter har och vilka skyldigheter skolan har enligt lag, göra anmälningar till Skolinspektionen och överklaga åtgärdsprogram. Det blev ett stort, övermäktigt arbete, som ledde till konstant hög stress och till slut blev Alexandras mamma sjukskriven på 100% i utmattningssyndrom. Konsekvensen blev därmed förutom sjukdom även ekonomiskt lönebortfall under två års tid. Samtidigt utsattes vi som föräldrar för rena lögner och förnekelse från skolans sida.

Att känna sig som en jobbig förälder och att behöva kräva saker som vårt barn har rätt till var extremt obehagligt. Vi hade aldrig trott att ett barns skolår kunde bli en sådan mardröm. Vi blev gaslightade och vilseledda av skolledningen vilket var fruktansvärt att inse. Att det vägde högre för skolledningen att intala sig själva hur fantastiska de var än att ge rätt stöd till alla elever.

Alexandras föräldrar

AKTION FÖR UPPRÄTTELSE

Malmö mot Diskriminering kräver nu att den fristående skolhuvudmannen för Alexandras skola ska betala diskrimineringsersättning på 100 000 kronor till henne. Genom att inte ge Alexandra det stöd som hon har rätt till enligt skollagen har skolan utsatt henne för diskriminering i form av bristande tillgänglighet.

Ersättningskravet är en del i en upprättelseaktion som slår larm om en omfattande diskriminering i svensk skola. Ersättningskrav på enskilda skolhuvudmän är inte en långsiktig lösning. Det är en upprättelse i efterhand för barn som på grund av uteblivet stöd berövats sin skolgång.

Rätt på Riktigt.  Ett projekt med stöd av Arvsfonden som drivs i syfte att stärka barn, ungdomar med funktionsnedsättning och deras vårdnadshavare i kampen för att få en tillgänglig skola.